Vendelas kusin Joel, då 3 år, sa några fina minnesvärda ord strax efter födseln.
Han sa att Vendela fanns på månen. Hans föräldrar brukade säga till honom, samtidigt som de måttade med armarna, att de älskade honom från härifrån och hela vägen upp till månen. Alltså fanns Vendela på månen, enligt barns självklara logik.

Det är en sådan fin och tröstande tanke...Tack Joel!

Vendelas mormor och morfar och vi föräldrar tittar ofta på månen och tänker att Vendela är med oss. Kanske sitter hon där och kikar ned på oss?

Mamma Elisabeth