| |
HEM
*
Ä *
I
VÄNTAN
PÅ VENDELA
FÖRLOSSNINGEN
FÖRSTA
DAGARNA
PÅKLÄDNINGEN
BEGRAVNINGEN
TIDEN
EFTERÅT
TACK
*
L *
TANKAR
TILL VENDELA
HÖGTIDER
*
S *
VENDELAS
NAMN
STJÄRNTECKEN
MÅNADSSTENAR
*
K *
HANTERA
SORG
BEMÖTA
SORG
FÖRENINGAR
ARTIKLAR
ORDLISTA
BOKTIPS
*
A *
FOTON
BILDER
GRAFIK
E-KORT
*
D *
DIKTER
KLOKA
ORD
ÄNGLAORD
SÅNGTEXTER
MUSIKTIPS
*
E *
GRAVPYSSEL
ÄNGLAPYSSEL
MINNESSAKER
*
Ä *
ÄNGLAVÄNNER
MINNESDAGAR
*
N *
BARNLÄNGTAN
GRAVID
IGEN
BARN
IGEN
LILLASYSTER
VILDA
LILLASYSTER
VEGA HIMLEN
*
G *
ÄNGLARINGEN
ÄNGLAFORUM
*
E *
LÄNKAR
GÄSTBOK
*
L *
ZOIELI
|
|
|
|
BLANDADE
KLOKHETER
| Andra har det alltid bättre
Andra lever starka och dugliga
liv
Andra lyckas med sina äktenskap
Andra är alltid framgångsrika
Andra har stark kontakt med verkligheten
Andra kan alltid lösa sina problem
Andra har det alltid bättre
Ingen har såna problem som
jag
Ingen är så oduglig som jag
Ingen trasslar till sitt liv som jag
Ingen misslyckas så ofta som jag
Ingen är så hjälplös som
jag
För mig är du en av
de andra
För dig är jag en av de andra
Låt oss alltså se in i varandras ansikten!
Peter Curman
Ur "Vänd dig om och
ta emot mig"
|
|
Att vara stark
Att vara stark är inte
att aldrig falla
att alltid veta
att alltid kunna
Att vara stark är inte
att alltid orka skratta
att hoppa högst
eller vilja mest
Att vara stark är inte
att lyfta tyngst
att komma längst
eller att alltid lyckas
Att vara stark är
att se livet som det är
Att acceptera dess kraft
och ta del av den
Att falla till botten
slå sig hårt
och alltid komma igen
Att vara stark är
att våga hoppas
när ens tro är som svagast
Att vara stark är
att se ett ljus i mörkret
och alltid kämpa
för att nå dit
Marie Fredriksson Anthony,
1986
|
|
Betrakta det lilla som stort,
det knappa som mycket.
Förekom det svåra, medan det är
lätt.
Gör det stora medan det är litet.
Laotse
|
|
Berör mig!
Om jag är din bebis - berör mig! Jag
behöver din beröring på sätt
du kanske aldrig förstår. Inte bara
tvätta mig, byta mina blöjor och mata
mig utan vagga mig, pussa mitt ansikte och stryk
min kropp. Din lugnande, ömma beröring
ger mig trygghet och kärlek.
Om jag är ditt barn - berör
mig! Även när jag är vrång
och till och med tar avstånd från
dig. Ge inte upp, hitta sätt att fylla mina
behov. Din godnatt kram hjälper mig att sova
gott. Din dagliga beröring säger mig
hur du verkligen känner.
Om jag är din tonåring
- berör mig! Tro inte att bara för att
jag nästan är vuxen behöver jag
känna att du bryr dig om mig. Jag behöver
dina kärleksfulla armar, jag behöver
en öm röst. När det stormar i livet
har barnet i mig fortfarande behov.
Om jag är din vän -
berör mig! Inget visar att du tycker om mig
som en varm kram. En helande beröring när
jag är nere, betygar att jag är älskad.
Det försäkrar mig om att jag inte är
ensam. Din beröring kan vara den enda jag
får.
Om jag är din livspartner
- berör mig! Du kanske tror att din passion
är tillräcklig, men endast dina armar
håller rädslan borta. Jag behöver
din mjuka tröstande beröring. För
att komma ihåg att jag är älskad
som jag är.
Om jag är ditt vuxna barn
- berör mig! Även om jag har en egen
familj att hålla om, behöver jag fortfarande
mammas eller pappas armar när jag är
svag. Som förälder själv ser jag
saker på ett annat sätt, jag förstår
att uppskatta dig mer.
Om jag är din åldrande
förälder - berör mig! Så
som jag berörde dig när du var mycket
liten. Håll min hand, sitt tätt intill
mig, ge mig styrka och värm min trötta
kropp med din närhet. Fast min hud är
skrynklig vill den gärna bli smekt. Var inte
rädd! Berör mig!
Okänd författare
|
|
Blott i det öppna har du
en möjlighet.
Låser du om dig, kvävs och förtvinar
Du.
Ut i det fria skall Du med Herren gå.
Kraften fullkomnas mitt i din svaghet då.
Ur psalm 90 i den svenska psalmboken
|
|
Bortom natten finns alltid
en dag...
Det går aldrig att gå runt omkring
då sorgen möter oss på vägen
bara rakt igenom,
rakt igenom -
detta är den enkla visdom
som jag vill lägga i din hand -
och innerst inne
vill sorgen oss bara väl
på sitt sätt
fast vi har svårt att förstå
- men jag tror
att den vill bana väg
för glädjen -
bortom natten finns alltid en dag
bortom molnen finns alltid en sol
bortom smärtan finns alltid en fröjd
-
det går aldrig att gå
runt omkring
bara rakt igenom
rakt igenom -
Birger Franzén
|
|
Bättre att tända ett
ljus
än att förbanna mörkret.
Konfucius
|
|
Började falla som ett löv.
Ångrade sig halvvägs ned,
förvandlades till en gul fjäril
och flög sin kos.
Eeva Kilpi
Ur "Innan döden"
|
|
Den annorlunda lyckan
Du fattas vid vårt bord.
Vi tänder ett särskilt ljus.
Folk frågar ibland om jag kommit över
dig än.
Jag undrar vad dom menar.
Du startade ett kugghjul i mig.
En kedjereaktion utan slut.
Framåt och bakåt.
Jag har vävt in dig i mig.
Likt ett garn som skiftar färg i en bildväv.
En magisk tråd som påminner mig om
perspektiven.
och ger mig nya motiv med rötter i min själ.
Nej, jag har inte kommit över dig.
Varför skulle jag det?
Jag lever för det du gav.
Och jag är lycklig över att du nådde
in i mig
och förändrade mig tår för
tår.
Det tror jag är din gåva till världen.
Kristina Gahn
Ur "Ett litet barn dör ett ögonblicks
skillnad"
|
|
Den som drabbas av sorg blir aldrig
mer densamma. Om sorgen fått läka ut
har en mognare människa fötts. Om sorgen
inte fått verka blir den kvar och visar
sig på olika sätt. Därför
får vi aldrig ställa oss i vägen
för barns sorg. Vi måste hjälpas
åt att skapa en atmosfär runt barnen
så att de får möjlighet att sörja.
Den som förmår vara lyhörd för
barns livvsätt förmår också
nå dem. För så kan det vara,
att barn skrattar innan tårarna torkat.
Så är deras sätt att leva. De
sörjer, samtidigt som livet går vidare.
Lii Stening
Ur "Det brinner i mina ögon - samtal
och tankar kring barns sorg och saknad"
|
|
Det bästa sättet att
få lindring i sin sorg
är att trösta andra
Madame de Mainteon
|
Det fanns en tid, det var en gång,
då vi fanns hos varann så nära,
så nära,
det fanns en tid, en gång, då vi fick
oss lära,
att till livet hör mer än musik och sång
Den älskade, den lille, vår
käre Guds gåva,
han som oss så snart måste lämna,
kom hela vår värld att rämna,
när han evighetens sömn kallades att
sova
och kvar var
två små ensamma, ödsliga öar
i ett oändligt hav
av det som en tid, som en gång var vi!
Var det så här våra
liv skulle bli?
För Gud tog tillbaka den gåva han gav!
I ändlös stillhet, vi sökte varandra
röra.
Jag anade att du handen sökte mig ge
och jag sökte dig men kunde inte se.
Försiktigt! Säg intet! Älskade!
Vi är så sköra!
Sis Foster
|
|
Det finns tider
då tårar ständigt rinner
då smärtan är så svår
att hjärtat nästan krossas.
Det finns tider
då livet är så meningslöst
att varje sekund är en plåga,
men andra tider kommer
de kommer någon gång
då hjärtats utspridda delar
åter sätts på plats
och livet får en mening
även om tiden
just nu är svår
så kommer det en tid
då vi åter kan le.
Det kan ta år,
det kan ta månader
men det kan också
vara i morgon.
Okänd författare
|
Det går aldrig att gå
runt omkring
då sorgen möter oss på vägen
bara rakt igenom,
rakt igenom -
detta är den enkla visdom
som jag vill lägga i din hand -
och innerst inne
vill sorgen oss bara väl
på sitt sätt
fast vi har svårt att förstå
- men jag tror
att den vill bana väg
för glädjen -
bortom natten finns alltid en dag
bortom molnen finns alltid en sol
bortom smärtan finns alltid en fröjd
-
det går aldrig att gå
runt omkring
bara rakt igenom
rakt igenom
Birger Franzén
|
|
Det gäller att ha mod och
vara den man är.
Och inte tappa modet för att man är
den man inte är.
Salon Gahlin
|
|
Det har aldrig funnits mer början
än det finns nu,
Eller mer ungdom och ålderdom än det
finns nu,
Och aldrig blir det mer fullkomlighet än
det finns nu,
Och inte mer himmel och helvete än det finns
nu.
Walt Whitman
|
| Det står en ängel
vid min sida
Jag är trött på
att behöva välja av alla,
tänkbara vägar på jorden att vandra.
Av ett val blir hundra nya öppnade.
Alltid på språng, stressad till något.
Står i en tid då vilsna
själar kämpar,
mot hotet att springa bakåt i motvind.
Inget är sant som förkastas av falska
profeter, vilkas tröst falnar utan mening.
En ängel kom i drömmen,
viskar att kraft
ifrån kärlek förlöses och
förgör valens oro.
Existensen skall inte ledas utan levas i allt.
I den livskraften finns inget och allt. Vi är!
Marie Dalgren
|
|
Det svåra...
Ibland så känns det
som
om livet helt står still.
Och just det man är i
är inte det man vill.
Man känner sig så svag,
så vilsen och så feg...
Så känns det till den dag
man vågar ta ett steg.
Då öppnas nya vägar
och man får perspektiv.
Och plötsligt kan man se
hur man vill ha sitt liv.
Och när man blickar bakåt
när man har fått distans,
så ser man att det svåra
var källan till en chans.
Siv Andersson
|
Det var en gång ett barn
som var redo att födas
Barnet frågade Gud:
"De säger att du ska skicka mig till Jorden
imorgon, men hur ska jag kunna leva där så
liten och hjälplös som jag är?"
Gud svarade:
"Bland många änglar väljer
jag en speciell till dig. Din ängel kommer
vänta på dig och ta god hand om dig."
Barnet undrade vidare:
"Men berätta för mig, här
i himlen behöver jag inte göra någonting
annat än sjunga och le för att vara
lycklig."
Gud sade:
"Din ängel kommer sjunga för dig
och kommer också le mot dig varje dag och
du kommer känna din ängels kärlek
och vara mycket lycklig."
Återigen frågade barnet:
"Och hur kommer jag förstå människor
som pratar med mig när jag inte kan deras
språk?"
Gud svarade:
"Din ängel kommer att säga de mest
fina och underbara ord som finns och med mycket
tålamod och kärlek kommer din ängel
att lära dig hur man pratar."
Barnet frågade:
"Och vad ska jag göra när jag vill
prata med dig?"
Gud svarade:
"Din ängel kommer att knäppa dina
händer och lära dig att be."
Barnet sa:
"Jag har hört att det finns onda män
på Jorden. Vem kommer att skydda mig?"
Gud sade:
"Din ängel kommer att skydda dig även
om innebär en risk för sitt eget liv."
Barnet sa då:
"Men jag kommer alltid att vara ledsen eftersom
jag inte kommer att få se dig mera?"
Gud sade:
"Din ängel kommer alltid att prata om
mig och lära dig hur man kommer tillbaka
till mig, men jag kommer ändå alltid
att vara nära dig."
För ögonblicket var
det väldigt tyst i himlen, men röster
från Jorden hördes och barnet frågade
snabbt:
"Gud, om jag ska lämna dig nu, snälla,
tala om för mig vad min ängel heter!"
Gud sa då:
"Hennes namn är inte så viktigt..
Du kommer helt enkelt att kalla henne för.....Mamma!
Okänd författare
|
|
Det är dumt att slita sitt
hår i förtvivlan,
som skalligheten skulle göra sorgen mindre.
Cicero
|
|
Det är inte för det
ögonblick då du är drabbad
som du behöver mod.
Utan för den långa klättringen
uppåt.
Tillbaka till sinnesro tillit och trygghet.
Anne Morrow Lindberg
|
|
Det är inte tiden som läker
sår, utan kärleken. Utan kärleken
tar man sig inte upp, utan kärleken börjar
man inte le med själen igen. Utan kärleken
stannar allt.
Okänd författare
|
|
De vackraste och mest värdefulla
tingen på jorden
kan man inte se eller ens vidröra
Dem måste man känna med hjärtat...
Helen Keller
|
|
Dina små fötter
fick inte göra några avtryck
i den här världen
men du var en rörelse så stor
att den fyllde hela min kropp
och mitt hjärta ropar efter dig
tills det slutar slå
Okänd författare
|
|
Din sorg är större
än att ord kan trösta den.
Därför sätter jag mig här,
alldeles tyst, vid fönstret.
Jag vet att du både vill och inte vill
vara ensam just nu.
Det är därför jag inte rör
dig,
inte håller om dig,
utan bara finns här just nu,
till dess du själv ger mig ett tecken.
Caroline Krook
Ur "Sorgen i livet"
|
|
Drömmen
Om man inte drömmer blir
man galen.
Men mitt i drömmen väcks man av förståndet,
som beställer en traditionell engelsk frukost.
Man får gå halvgalen en dag till.
Werner Aspenström
|
|
Du, mitt lilla barn som inte fick
leva,
jag vill försöka lära mig tacka
för dig.
Jag vill tro att du har öppnat mina ögon
och lärt mig vad ödmjukhet är -
att inte ta allt för givet.
Du har nog förändrat mig,
öppnat mitt hjärta och gjort det mjukt.
I botten av smärtan
kanske du kan göra mitt hjärta till
ett kärl
öppet mot rymden.
Ingela Bendt
Ur mässan "Vår ogråtna gråt"
|
|
Du skall ta väl hand om dina
drömmar
och skydda dem under tider av sorg
och tider av svårigheter,
fram till det solsken och ljus
som alltid kommer.
Wodrow Wilson
|
|
Du som var oss kär har lämnat
oss.
Hela rummet fylls av din frånvaro.
Också där vi pratar om annat
tänker vi hela tiden på dig,
som inte längre är bland oss.
Hur kan frånvaro uppfylla så?
Hur kan tystnad tala så?
Kanske frånvaron som fyller
oss
också är en hälsning om närvaro?
Genom tomheten drar ett skimmer.
Kanske vidrörs vi av din nya tillvaros ljus,
Fast vi inte förstår det?
Margareta Malmgren
|
|
Då flög en vind från
havet in
med lockande musik,
en mumrik spelar på sin flöjt
i sömnig sommarvik,
nån kappsäck har han aldrig haft
och aldrig trånga skor,
han vandrar på den gröna äng
där inga sorger bor.
Men vem ska trösta Knyttet
och förklara att en sång
är bättre än en kappsäck
ifall vägen är för lång...
Tove Jansson
|
|
Där ingen saknad och sorg
längre finns
Gud, som bor i evigheten
bara med dig kan jag tala öppet
om den som stod mitt hjärta nära
och som nu är död.
Bara du lyssnar tåligt.
Bara du vet hur min vän har det nu.
Dagar och veckor går,
andra människor lever sitt liv som vanligt,
men hos oss har det blivit ett tomrum.
Hjälp oss att bära saknaden och ensamheten
och att tacksamt minnas allt fint vi hade tillsammans.
Men låt oss inte fastna i minnena
utan ta vara på det stycke liv vi har kvar
och de människor som finns vid vår
sida.
Säg oss att de vi sörjer är i trygghet
och glädje hos dig,
och att också vi en gång får
komma till ditt rike,
där ingen plåga och inga tårar,
där ingen saknad och sorg längre finns.
Efter en judisk bön
|
|
Ej blir den vis
som sorgen aldrig rört.
Steingrimur Thorsteinsson
|
|
Endast den sorgsna
Höj aldrig en beskäftig lykta
för att belysa den sorgsnas ansikte.
Sårad av ljuset
drar hon sig ännu djupare in i sitt mörker.
Endast hon själv
äger nyckel till sitt tillfrisknande.
Endast hon har rätt
att bestämma längden av sin sorgetid.
Lämna den sorgsna ifred.
Det är det ostörda mörkret
som ska mildra hennes smärta
och slutligen komma henne
att åter stiga fram i ljuset.
Maria Wine
|
|
En människa är försvinnande
liten i universum,
men när en speciell människa går
bort
blir ett universum av tomhet kvar.
Okänd författare
|
|
Ett litet steg i taget
är allt som jag förmår
när vandringen känns oviss
och vägen lång och svår
Ett litet steg i taget
jag stannar sedan till
och känner var Du finns nånstans
det är ju det jag vill
Ett litet steg i taget
så lätt det är ändå
när jag vet att Du finns
ny kraft jag får att gå
Ett litet steg i taget
så lätt att ta det nu
när alltid tätt intill mig, här
jag vet att där finns Du
Okänd författare
|
Ett liv efter födseln
Två foster instängda i en livmodersamtalar
med varandra. För klarhetens skull kan vi kalla
dem Jaget och Själen. Själen säger
till Jaget: "Jag vet att du har svårt
att acceptera det här, men jag tror uppriktigt
på ett liv efter födelsen".
Jaget svarar: "Var inte fånig. Se dig
omkring. Det här är allt som finns. Varför
måste du fundera på något bortom
den här verkligheten? Godta din lott här
i livet. Lägg dig bekvämt tillrätta
och glöm alla de där dumheterna om ett
liv efter födelsen".
Själen tystnar ett tag, men hennes inre röst
vill inte låta henne vara tyst särskilt
länge. "Du... Jaget, bli inte arg nu,
men jag har en sak till jag vill säga. Jag
tror också att det finns en Mor".
"En Mor!" fnyser Jaget. "Hur kan
du komma på något så korkat? Du
har aldrig sett en Mor. Varför kan du inte
acceptera att detta är allt som finns? Tanken
på en Mor är helt idiotisk. Du är
ensam här tillsammans med mig. Det här
är din verklighet. Fatta tag i den där
strängen nu. Kryp in i ditt hörn och sluta
fåna dig. Lita på mig det finns ingen
Mor".
Själen avbryter motvilligt
sitt samtal med Jaget, men hennes rastlöshet
får snart övertaget igen. "Du,
Jaget", vädjar hon, "du kan väl
lyssna utan att fnysa åt allt jag säger.
På något vis känner jag på
mig att det vi upplever här inne - trycket
som kommer med jämna mellanrum, rörelserna
som ibland är så obehagliga för
oss båda, de nya lägen som vi tvingas
in i och den ökade känslan av instängdhet
när vi hela tiden växer - att allt det
gör oss redo för en värld fylld
av strålande ljus, en värld som vi
snart ska träda ut i".
"Nu tror jag att du är galen",
svarar Jaget. "Det enda du känner till
är mörker. Du har aldrig sett något
ljus. Hur kan du ens komma på något
så vrickat? Rörelserna och trycket
som du talar om är din verklighet. Du är
en individ, avskild från allt annat. Det
här är din livsresa. Mörker och
tryck och känslan av instängdhet är
vad livet består av. Du får stå
ut med det så länge du lever. Hugg
tag i din sträng nu och håll dig lugn".
Själen slappnar för
ett tag med sedan kan hon inte hålla sig
längre. "Du, Jaget, jag har bara en
sak till att säga och sedan ska jag aldrig
mer besvära dig".
"Okay, får höra då",
svarar Jaget otåligt.
"Jag tror att det här trycket och allt
det obehagliga vi upplever inte bara kommer att
föra oss ut i en värld fylld at himmelskt
ljus, utan att vi vid ankomsten dit också
får möta vår Mor öga mot
öga samtidigt som vi fylls av en extas olik
allt annat vi upplevt hittills".
"Du är verkligen galen, Själen.
Nu är jag övertygad om den saken."
Wayne W Dyer
Ur "Sök ditt inre jag"
|
|
Ett skepp seglar ut och jag står
och ser
hur hon försvinner vid horisonten.
Några vid min sida säger: "Nu
är hon borta"
Borta?
Borta ur min åsyn, det är allt
hon är lika stor som när jag såg
henne...
Det är jag som sett henne bli mindre
och helt försvinna ur min åsyn,
hon har inte förändrats och i samma
ögonblick
som någon vid min sida säger: "Nu
är hon borta",
finns det andra som ser henne komma
och glada röster ropar "Nu kommer hon!"
... och detta är att dö
Bishop Brent
|
|
Flyga med brutna vingar...
En människa är inte
där hennes skor står utan där
drömmarna är. Att förlora ett nyfött
barn är förlust av sina drömmar,
sitt hopp och sina planer. Det är också
en förlust av framtiden. Föräldrar
investerar så mycket i det väntade
barnet att när det dör kort efter födseln
så dör också en del av dem själva.
De som förlorat ett barn kan därför
tala med en särskild auktoritet om att flyga
med en bruten vinge.
Anita Lundqvist, barnsjuksköterska
och doktor i medicinsk vetenskap. Hon är
verksam på barn- och ungdomssjukhuset i
Lund.
Ur avhandlingen "Ett nyfött barns död".
|
|
Förlåt dig själv
För allt du hatar hos dig
själv förlåt dig själv.
För allt du älskar hos dig själv
förlåt dig själv.
För allt du skäms över.
För allt du är stolt över.
För allt du vill dölja.
För allt du vill visa upp.
För allt som inte blev som det skulle.
För allt du är.
För allt du ville vara.
Förlåt dig själv.
Jonas Gardell
|
|
Förnuftets näsduk torkar
inte känslans gråt.
Werner Aspenström
|
|
Förr var jag lyckligt omedveten,
nu är jag olyckligt medveten.
Henrik Tikkanen
|
|
Försök lyssna till
det jag inte säger
Låt dig inte luras av det ansikte jag visar.
Jag har tusen masker och ingen av dem är
jag.
Bli inte lurad. Jag ber dig, bli inte lurad.
Jag ger dig intryck av att vara säker.
Att självförtroende är mitt namn
och kyligt lugn mitt agerande.
Att jag inte behöver någon.
Men tro mig inte.
Djupt nere dväljs mitt verkliga jag i förvirring,
i fruktan, i ensamhet.
Därför skapar jag mig en mask att dölja
mig bakom,
att skydda mig från de blickar som vet.
Men just en sån blick är min räddning.
Det betyder att om den åtföljs av accepterande,
då åtföljs den av kärlek.
Det är det enda som kan befria mig
från de murar jag byggt åt mig själv.
Jag är rädd för att, djupast inne,
inte vara någonting.
Att jag inte är något alls att ha,
att du ska upptäcka det och stöta bort
mig.
Så börjar paraden av maskeringar.
Ständigt småpratar jag med dig.
Jag berättar allt som egentligen inte betyder
något,
men ingenting om vad som betyder allt.
Vad som ropar inom mig.
Var snäll och lyssna noga och försök
höra vad jag säger!
Jag skulle vilja vara äkta, spontan och mig
själv.
Men du måste hjälpa mig, du måste
räcka ut din hand.
Varje gång du är snäll, vänlig
och uppmuntrande.
Varje gång du försöker förstå,
för att du verkligen bryr dig om
- då börjar mitt hjärta få
vingar.
Mycket spröda vingar - men vingar.
Med din känslighet, sympati och din förmåga
att förstå,
är det endast du som kan befria mig från
min skuggvärld av osäkerhet,
från övergivenheten i mitt fängelse.
Det kommer inte att bli lätt för dig.
Ju närmare du kommer mig, desto blindare
slår jag kanske tillbaka.
Men jag har hört att kärleken är
starkare än tjocka murar -
däri ligger mitt hopp, mitt enda hopp.
Jag ber, försök riva dessa murar med
fasta händer.
Men varsamma händer - för ett barn är
mycket känsligt.
Vem är jag, kanske du undrar?
Jag är någon som du känner mycket
väl.
Jag är varje man du möter.
Jag är varje kvinna du möter.
Jag är också du själv.
Okänd författare
|
|
Glädjen är våra
vingar,
smärtan är våra sporrar.
Jean Paul
|
|
Gråt över dem som går
osynliga intill mig, barnet,
pojken, gubben, ynglingen,
med steg som inte hörs och utan andedräkt.
De har ett namn gemensamt, de har levat.
De finns inte bland människorna mer.
Ändå går de förstulet vid
din sida. De har funnits.
Jag känner deras frånvaro intill oss.
Lars Forssell
Ur Rekviem som finns i boken "Förtroenden"
|
|
Gud tar ikke liv.
Gud gir liv.
Gud har en mening med livet
om det er langt eller kort.
Han har ingen mening med døden.
Døden er meningsløs også
for Gud.
Den er så meningsløs at den måtte
bekjempes av Gud.
Signi Lundgård
Ur "Vårtegn i sorglandskapet"
|
|
Gå ut på åkern
och gråt
där gör dina tårar nytta
både för dig
och för jorden
C.P. Estés
Ur "Den trofaste trädgårdsmästaren"
|
| Gåva
Jag ville ge dig en gåva
jag gett till ingen förut
Så ger jag dig min ensamhet
den varar till livets slut
Ebba Lindqvist
Ur "Röd klänning"
|
|
Hans resa har bara börjat...
Tänk Er inte honom som någon som givit
sig av
Hans resa har bara börjat
Vi lever många liv
Och det på jorden är bara ett
Tänk Er att han vilar från
sorger och tårar
På en plats fylld av värme och trygghet
Där man inte räknar dagar eller år.
Tänk Er hur han önskar
att ni visste
Att inget utom Er sorg kan dö.
Och tänk Er honom levande i hjärtat
På dem han vidrört
För ingenting älskat kan någonsin
gå förlorat
Och han var oändligt älskad!
Av E. Brenneman fritt
översatt av Mia Bryngelson
|
|
Herre förbarma dej
och se med särskild ömhet
till dessa personer
som är så väldigt logiska,
så väldigt praktiska,
så väldigt realistiska
att de blir irriterade
över att man kan tro på
en blå liten häst
Dom Helder Camara
|
| Himmelsfärd
Och om jag ger mig av
medan du ännu finns
här.....
Vet att jag lever vidare
och vibrerar i annorlunda
takt
bakom en tunn slöja
du inte kan se igenom.
Du kommer inte att se mig
så du måste
lita på mig.
Jag väntar tills den
gång
då vi åter tillsammans
svävar i skyn
båda medvetna om varandra.
Tills dess, lev ditt liv i fullaste
mått.
Och när du behöver
mig
Viska bara mitt namn i ditt
hjärta. ....
Jag kommer att finnas där.
Colleen Hitchcock
|
| Hjärtat
Var och en av oss har ett gömställe,
någonstans djupt inne i oss.
Ett ställe vi drar oss tillbaka till ibland,
för att undkomma vardagen.
För att tänka genom saker,
för att vara ensamma och för att vara
oss själva.
Denna unika plats, där konfronterar vi
våra djupaste känslor.
Som en lagerplats för alla våra drömmar,
våra hopp, våra behov men även
våra mest
fruktade mardrömmar.
Detta stället är själva kärnan
av vem vi är
och vad vi vill bli.
Okänd författare
|
|
Hur många liv
Är det möjligt
att jag ännu väntar på dig?
Trevar efter dig i sömnen.
Viskar ditt namn i mörkret.
Hur många liv har då kärleken?
Var är den född och av vem?
Du är mer än ett skal än en människa.
Men min kärlek utplånar sveket
och andas dig till liv
dag efter dag.
Ur "Svarta fåglar"
|
|
Idag kan det vara tillräckligt
att bara orka tänka
att morgondagen
är ny början av mitt liv.
Det är inte lite
utan mycket.
Mycket på grund av
att idag har jag så lite kraft,
men orkar tro på framtiden.
Okänd författare
|
|
Ingen kan fatta eller föreställa
sig
allt det förunderliga som är dolt och
osynligt
runt omkring oss...
Francis P. Church
|
|
Inre frid
Ingen kan berätta för dig hur du ska
uppnå inre frid.
Det är en harmoni som måste få
växa fram inom dig
Sök dig till en accepterande, kärleksfull
och
stödjande omgivning. Men du behöver
också tillbringa
mycket tid på egen hand, där du kan
vara ostörd och låta
tankarna vandra i sin egen takt och känslorna
kan komma och gå.
Susanna Ehdin
Ur "Lilla boken om Hälsa och välmående"
|
|
I nästa rum
Döden betyder ingenting...
Jag har bara slunkit iväg in i nästa
rum.
Jag är jag och du är du.
Det som vi var för varandra,
det är vi fortfarande.
Kalla mig mitt gamla, vanliga namn,
tala till mig på det lättsamma sätt
som du alltid gjorde.
Använd inte något annat tonfall,
tvinga dig inte att se högtidlig och sorgsen
ut.
Skratta, som vi alltid brukade skratta
åt de små skämt som roade oss
båda.
Be, le, tänk på mig.
Låt mitt namn alltid vara
det vardagliga ord det alltid var,
låt det sägas utan särskild innebörd,
utan någon skugga som faller på det.
Livet betyder detsamma som det alltid gjort.
Det är likadant som det alltid varit,
livet går alltid vidare.
Varför skulle jag inte finnas i tankarna
för att jag inte finns inom synhåll?
Jag väntar på dig, för en tid,
någonstans mycket nära,
alldeles om hörnet.
Allt är bra.
Canon Henry
Scott Hollan
|
|
Ja. Det finns skönhet.
Det finns kärlek.
Det finns glädje.
Alla ni som lider av världens
elände
försvara dem!
Eeva Kilpi
Ur "Sånger om
kärlek"
|
|
Jag försöker att ta
en dag i sänder
men ibland attackerar mig flera dagar mig samtidigt!
Okänd författare
|
|
Jag har varit med om dig -
jag kan aldrig förlora dig...
Jaques Werup
|
|
Jag tror att ett grässtrå
är ingenting mindre än stjärnornas
dagsverke
och att lika fulländade är ett sandkorn,
en myra och gärdsmygens ägg
att lövgrodan är ett mästerverk
för den högste
att björnbärsrankan skulle pryda himlens
förmak
att den minsta led i min hand kommer alla maskiner
på skam
att kon som idisslar gräset med nedböjt
huvud är skönare än någon
staty
och en mus ett mirakel, stort nog att omvända
sextillioner tvivlare
Walt Whitman
|
|
Jag är dammet i solskenet,
jag är solens klot...
Jag är moränens dimma, kvällens
bris...
Rosen och näktergalen berusad av dess doft.
Jag är livets kedja, sfärernas cirkel.
Skapelsens vågskål, uppgången
och nedgången.
Jag är det som är och det som inte är...
Jag är själen i allt.
Rumi
|
|
Jorden kan du inte göra om.
Stilla din häftiga själ!
Endast en sak kan du göra:
en annan människa väl.
Men detta är redan så mycket
att själva stjärnorna ler.
En hungrande människa mindre
betyder en broder mer.
Stig Dagerman
|
Kan man utan att se
ändå veta
vad som väntar där utanför
i det som kallas oändlighetens rike
där rosorna blommar
evigt -var dag?
Kan man utan att undra
bara gå
och tycka något
utan att förstå?
Jag vill glänta på
himmelens dörr !
Kanske för att lura rädslan
en smula...
kanske för att möta
de som förut undrat..
..det som redan säkert vet
Marianne "Nalle"
Wikblad
|
| Kom
till mig
När hjärtat brister
när jag ingen tröst känner
när du känns så långt borta
när tårar inte hjälper
Är det då jag är
närmast dig
när hålet är som störst
när livet är som mest svårt att
leva
Min älskade son
jag vill inte förstå
inte lära mig denna läxa
låt mig slippa
Jag vill bara kunna
vara naiv och
aningslös igen
Kom tillbaka
Maria
Gustafsson med ängeln Pontus 26 juli - 26
augusti 2003
Pontus
minnessida: http://www.pontus.k-webb.nu
|
|
Kärlek kära människa
är den regnbåge som jag ser lysa
mellan ditt och ett annat människohjärta.
Sandra Key-Åberg
|
| Kärleken
Jag vill vara glad för att
jag kan känna,
älska, sörja, glädjas och ha förmåga
att
bry mig
Men kanske ändå
Om jag inte hade förmågan,
om jag inte hade empati och kärleken så
nära
så skulle jag må bättre
vad skönt
Eller lurar jag mig själv?
Ska jag istället vara tacksam
oh, vad jag hatar det ordet -
för att jag mår så här
För i och med vår kärlek,
Pontus,
så är du ändå här,
nära mig
Jag har inga svar
Maria Gustafsson med ängeln
Pontus, 26 juli - 26 augusti 2003
Pontus
minnessida: http://www.pontus.k-webb.nu
|
|
Mitt i livet händer att döden
kommer
och tar mått på människorna.
Det besöket glöms och livet fortsätter.
Men kostymen sys i det tysta.
Tomas Tranströmer
|
|
Morgondagen är ett mörker,
man kan inte se bortom nattens krök.
Det är som att ro.
Man ror framåt men sitter baklänges.
Kastar då och då en blick över
axeln för att se om kursen hålls,
om man har någon.
Men det är det förflutna
man ser bäst och mest.
Långt sedan man lämnat det, ser man
det förflutna.
Gerda Antti
|
|
Mödrar håller sina
barns händer för en tid,
men deras hjärtan för evigt...
Okänd författare
|
|
Natten var svart utan minsta ljuspunkt
Så svart att jag greps av ångest,
trots den kärlek jag alltid haft till natten.
Och det var då natten anförtrodde mig
sin hemlighet;
Ju mörkare hon är, desto mer strålande
blir morgonrodnaden som hon bär i sitt sköte.
Dom Helder Camera
|
| När det regnar...
"När det regnar tänker
jag att det är våra små änglarnas
hälsningar till oss. Det är deras sätt
att ta på oss, smeka oss, klappa tröstande
på våra axlar. Regndropparna är
alla änglarnas tårar, dom saknar oss
så som vi saknar dom. Ibland ösregnar
det och då saknar änglarna oss mer
än någonsin! Även änglar
gråter trots sitt paradis. Våra änglar
älskar oss så som vi älskar dom.
Det är så jag tänker om regnet.
När det regnar... ler jag och tänker
på Tim :) "Jag vet Tim, jag älskar
dig också" Brukar jag tänka när
jag traskar ut i regnet. Plötsligt är
regn något vackert för mig. Min son
finns ju i himlen och det är därifrån
som regnet kommer! En hälsning från
min son. Då vet jag att han saknar mig.
Mamma saknar dig lilla gubben!..."
Pia, mamma till ängeln
Tim f/d 26 juli 2003
Tims minnessida: http://hem.bredband.net/salpia/index.htm
|
|
När en människa dör
flyttar hon in i trädet och gräset.
Därför susar det alltid av liv
när vinden går genom träden
och får gräset att viska.
Peter Curman
|
|
När en människa utför
en god handling
som hon inte varit tvingad till,
ser Gud ner och ler och säger:
"För detta enda ögonblick var det
värt att skapa värden"
Ur "Talmud"
|
|
När inget är säkert
är allting möjligt.
Margaret Drabble, engelsk författarinna
|
|
När jag var liten kunde jag
trolla.
Jag kunde göra underverk, läka sår
och gå på vattnet,
färdas obegränsat i tid och rum,
jag hade makt att förvandla världen
eller skapa en ny.
När jag var liten kunde jag
trolla.
Det var innan de lärde mig
att jag inte kunde.
Jonas Gardell
|
|
När natten möter solljuset
uppstår vi som skuggor,
när glädjen berör smärtan
alstras hopp.
Erebos Dimitris Karvelas
|
|
När någon vi har kär
dör
sörjer vi andra henne som död
för vad vi inte vet är
hon flyger upp som en ängel i ljuset
för det finns ingen död
bara ett liv i omvandling
Ännu en själ
som från att varit som en puppa
har nu förvandlats till en fjäril
med en färgprakt så gudomlig
och som tar henne upp
till ett ljusare rike
Befriad från livets bojor
och med ett nytt klarseende
kan hon börja verka
som den änglalika varelse hon är
Kvar finns vi
för vi är ännu bara som en puppa
förblindad av materien
och utan färggranna vingar
men det vi kan göra här och nu
är att förnimma våra egna vingar
och försöka förstå
att det finns en stor
och mäktig mening med livet
men att vi själva måste se till
att ge vårt eget liv en mening
Meningen är ju att också våra
vingar
ska utvecklas en dag
i sin skimrande prakt
så att den kan föra oss upp
i ljuset när den dagen kommer
Calise Sörgård
|
| ...och själva ska vi älskas
en liten tid och glömmas. Men kärleken
skall ha varit nog; alla dessa ansatser till kärlek
vänder tillbaka till den kärlek som fött
dem.
Inte ens minnet är nödvändigt
för kärleken. Det finns ett land för
de levande och ett land för de döda,
och mellan dem är kärleken, det enda
som lever vidare, den enda meningen.
Thornton Wilder
Ur "San Luis bro"
|
|
Om du tänker på att
människans villkor ständigt förändras,
så kommer du inte att vara alltför
glad i lyckan
och inte alltför ledsen i olyckan.
Sokrates
|
|
Om någonting är härligt,
så är det att ha vänner. Om något
är underbart, så är det att få
skratta tillsammans med dem. Jag vet att jag ibland
har anklagat folk för ytlighet. Men hur stora
skatter jag än hittade på djupet, störst
var ändå att till slut få stiga
upp och andas ovanför ytan, andas luft som
är så klar att ett leende syns och
ett skratt når fram hur långt bortifrån
som helst. Först när jag nästan
hade kvävts bland de tunga skuggorna på
bottnen, kunde jag inse glädjen i glittret
som spelar över det lekande skvalpet på
ytan.
Peter Pohl
Ur "Jag saknar dig, jag saknar dig".
|
|
Om sorgen efter en människa...
"Fastän vi vet att den akuta sorgen
kommer att ge med sig efter en sådan förlust,
så vet vi också att vi kommer att
förbli otröstliga och att vi aldrig
kommer att hitta en ersättning. Det spelar
ingen roll vad som kommer att fylla ut tomrummet.
Även om det blir fullständigt utfyllt,
kommer det ändå alltid att förbli
annorlunda. Och i själva verket är det
så det bör vara. Det är det enda
sättet att fortsätta den kärlek
vi inte vill överge."
Sigmund Freud
|
| Ord
Första gången jag sa:
"Död"
kom gråten med ett skrik.
Tionde gången jag sa: "Död"
kom gråten som en snyftning.
Hundrade gången jag sa: "Död"
grät jag inte alls.
Nu när jag säger: "Död"
för säkert tusende gången
rymmer min röst värme.
Eva Bergman, mamma till Juni
som dog i magen i fullgången tid.
|
| Oro
Jag kan inte skriva
Jag kan inte låta bli att skriva
All denna oro
som strömmar genom min kropp
måste jag
styra in i dessa ord
för att inte sprängas
Orden står här
fastspikade på pappret
korsfästa ordfästa
De dolda avsikterna
kryper som insekter ur dem
Återstår att fånga
dem
undersöka dem in i minsta atom
Att till slut leva sitt liv
i språket
att sträcka ut sig i orden
gråta bokstäver
och älska fullt synligt
i språkets allmänna bädd
Peter Curman
Ur "Fönstren"
|
Osynligt barn
Märkligt att man kan sakna någon
så ofantligt mycket.
Någon som egentligen aldrig tidigare existerat.
En gång var det bara du och jag,
samma som nu.
Men något hände däremellan,
du blev far och jag blev mor.
Nu är det bara du och jag
och ett osynligt barn.
Om någon ser oss
komma gående, sida vid sida,
ser de inte det skrattande barnet
vi håller i handen mellan oss.
Vi är föräldrar
som bär vårt barn inom oss,
osynligt för världen.
Okänd författare
|
|
På stigar går man
aldrig riktigt ensam.
Fötterna har sällskap
av alla steg som redan stigit stigen fram.
Ingrid Sjöstrand
|
Regeringsbyte
Inför regeringsbytet
städar ministern sina lådor,
river sönder gamla papper,
ser till
att det är som det skall
överallt.
Vilken tankeställare
för oss kortlivade
som står inför det omedelbart förestående
att lämna mer än en ministerpost
- livet.
Dom Helder Camara
Ur "Tusen skäl att leva"
|
|
Ren och fullständig sorg
är lika omöjlig
som ren och fullständig glädje.
Leo Tolstoj
|
|
Sinnesrobönen
Gud giv mig sinnesro att
acceptera det jag inte kan
förändra.
Och ge mig mod och styrka
att förändra det jag kan
och vishet nog att förstå
skillnaden.
Fransiscus av Assisi
|
|
Skrattet vilar på fyra ben:
glädje, rädsla, sorg och kärlek.
Hasse Alfredsson
|
|
Skynda att älska, skynda
att älska,
dagarna mörkna minut för minut.
Tänd våra ljus,
det är nära till natten, snart
är den blommande sommaren slut.
Tove Jansson
Ur "Höstvisa"
|
|
Släpp taget och hämta
kraft
För att må bra måste vi också
vistas i en tidlös dimension.
Släpp taget om tankarna genom
att sitta i timmar och göra ingenting.
Se ut genom fönster eller ut över havet.
Tiden stannar av och vi går in i den
andra dimensionen, den som vi
inte kan ta på men som vi behöver
för att hämta kraft och bli hela.
Susanna Ehdin
Ur "Lilla boken om Hälsa och Välmående"
|
|
...som om min själ har gått
ifrån mig
för att vara hos dig
- så saknar jag dig...
Ulf Lundell
|
|
Sorgen har ingen gräns...
När vi begraver ett nyfött barn, begraver
vi framtiden, osedd och okänd, full av löften
och möjligheter och det sköra hoppet
avbryts.
Sorgen har inga gränslinjer, är gränslös
utan kända ändar.
De små barnagravarna i utkanten av varje
kyrkogård tycks aldrig vara stora nog att
rymma all denna sorg. Döda barn ger oss inga
minnen dom ger oss drömmar.
Thomas Lynch
Fri översättning
|
Sorg - en möjlighet
Efter att jag förlorat min dotter fick jag
ägna mycket tid åt att reda ut saker
och ting förmig själv. Mot mig strömmade
en uppsjö av känslor och tankar som jag
aldrig stött på tidigare. Det var en
styrka och en sorts klarhet i dessa känslor
som var alldeles ny för mig. Jag öppnade
mig och lät dem strömma, tog emot dem
och färdades med dem. Efter att ha färdats
med dem en bit granskade jag dem i ett försök
att förstå. Men förståelsen
var mindre viktigt, det viktiga var att de fick
strömma oförvanskade till mig. Så
tog jag under en tid emot alla dessa känslor
och tankar. Jag samlade på dem, jag fick associationer
och kunde binda samman olika känslor med varandra,
jag la pussel. Goda, vackra känslor fanns bredvid
fula och onda, men med tiden lyckades jag vända
de fula och onda så att de syntes från
en annan sida. Och då såg de helt annorlunda
ut. Mörker blev ljus, avundsjuka blev förståelse,
vanmakt blev medlidande. Det är som om jag
ur det hav av olika, lika och snarlika känslor
kunnat samla små frö, frön som sedan
kunnat gro och ge mig små livssanningar tillbaka.
Ur ingenting kom allting, ur öppenhet kom svaren
på frågorna jag inte hann ställa.
Idag, många år senare,
då jag hämtar hem mina två äldsta
barn från ett läger ramlar jag över
några rader i psalmboken (psalm 90) som
beskriver lite av det jag kände:
Blott i det öppna har du
en möjlighet.........kraften fullkomnas mitt
i din svaghet....
Strax efter min dotters död
funderade jag över hur jag visste vad
jag skulle göra när jag sörjde.
Jag upplevde det som om moderskapet gav min styrka,
kärleken till mitt ofödda barn hade
öppnat mitt inre och gjort mig mottaglig
för starka känslor utan att jag behövde
skygga. Inte så att jag aldrig undrade över
mitt förstånd eller aldrig kände
mig ensam, för det gjorde jag. Men samtidigt
var jag också fascinerad över denna
ström av starka känslor som kom till
mig.
Att sörja ett litet barn
är något av det renaste
och vackraste
jag varit med om
Eva Bergman
Ur Ett annorlunda moderskap
|
|
Sorgen har flera ansikten
det gråtande
det förtvivlade
det bittra
det tacksamma
Sorgen är något att
vara rädd om
inte rädd för
den ger oss liv och smärta
den ger oss ångest och glädje
den ger oss skaparkraft
Sorgens ansikten måste finnas
för att skänka oss frid och ro
för att ge oss livets helhet
för att ge oss kraft att leva helt
för att såren skall läkas
Var rädd om Din sorg
den skall föra Dig framåt
mot mål i fjärran
mot rymder utan slut
bort från död och förintelse
Rolf Molander
|
|
Sorgen...är bara början.
Efter en tid övergår den i något
mindre smärtsamt, men också större...Något
vi kallar saknad.
Anna Quindlen
|
|
Sorgen är en platå
DU ÄR BORTA. Det är
en absurd tanke; och ändå är den
grundläggande. En sanning som det omöjligen
går att fly ifrån. Nyss stod du här;
och nu finns det bara ett sugande svart hål
kvar, en tromb av ingenting, som virvlar i luften.
Du är borta. Du kommer aldrig mer tillbaka.
Och vi som stannar kvar? Vad är det för
en märklig känsla som växer sig
tung? Det är sorg.
Sorg? Efter en förlust eller inför en
inställd seger? Att förlora ett barn
är att förlora framtiden. Att förlora
en förälder är att långsamt
förlora historiens fokus. Vi bryts ner. Vi
åldras. Vi kan inte längre utföra
det vi gjorde igår - och begränsningen
fyller oss med sorg. Det är så det
är.
Vad är sorgens funktion? Finns det ens en
sådan? Eller är sorgen bara en melankolisk
rest, en oförmåga att acceptera verkligheten?
Nej. Sorgen är en platå. Här kan
man vila; se efter sina förluster, läka
ihop. Den som inte kan sörja kan aldrig läkas.
Och den som aldrig blir läkt blir omänsklig,
grym.
NU NÄR JAG SKRIVER DETTA
är det en sen eftermiddag. Ljuset drar sig
undan. Den mörka randen av kväll växer
längs med himlen. Havet är stålgrått,
oroligt. Pojkarna springer mellan husen, lyckligt
omedvetna om den fasansfulla tyngd som det också
innebär att vara människa. Lyckan är
ett hemligt hjärta. Allting är kärlek.
Ändå växer den mörka lågan.
Dessa dagar har döden gjort sig ett ärende.
Han kom som en våg. Och han kom urskillningslöst.
Döden kan man inte beveka eller övertala.
Han kommer. Och på ett sätt är
det att föredra att han är så
skoningslös, för i det finns det en
konsekvens som faktiskt gör sorgen mer uthärdlig.
Nej. Vi kunde inte göra på annat sätt.
Nej. Du kan inte lura döden. Det meningslösa
våldet, oavsett om det bär mänskliga
förtecken eller om det sker i form av en
naturkatastrof är just detta: det är
meningslöst. Det fyller ingen funktion. Just
där du stod finns det nu bara ett imploderande
hål. Sorg är de mänskliga vittnesbörden
om en förlust - och den representerar så
många olika förluster.
"Det är förlusten
som gör mig mänsklig. Den får
mig att vara tyst när andra talar."
Kristian Lundberg
Del av krönika ur "Trots
allt" nr 2, 2005
http://www.trotsallt.se/aktuellt_nummer/2_05/sorgen_ar_en_plata.htm
|
|
Sorgen är kärlekens
pris
Den dagen jag inser eller bekräftar
min kärlek till en annan människa, placerar
jag också sorgen i min livsväg. Sorg
blir det pris vi får betala för att
få uppleva det största av allt: Kärleken!
Kärlek - med allt vad den är för
var och en. Vår längtan efter den äkta
kärleken är lyckligtvis starkare än
vår rädsla för sorg och inget
mörker har ännu visat sig mörkt
nog att kuva ett enda litet ljus, tänt av
äkta, djup och god kärlek.
Gillis Edman
Ur "Sorgen är kärlekens pris"
|
|
Så spröd som en dröm
man glömmer
är den sång jag gömmer uti min
själ
Den skapar bilder än, en
gång för länge sen
En sång om oss den som ville vårt
väl
Vår tid var som junikvällen
som ett smultronställe i kärt förvar
Du var så vacker som någon
jag tänker på
Vi var nåt helt som jag önskar fanns
kvar.
För Du - Du är skön
som livet
En dikt någon skrivit så kärleksfullt
Den sången hörs ibland
Rör sig från sagans land
En sång om oss och den skrevs
för vår skull
Selma Lagerlöf
Ur "Gösta Berlings saga"
|
| Ta hand om henne
så länge...
Jag vill för en stund låna
er ett av mina barn, sade han. Det kan vara för
fem eller sju år eller tjugotvå eller
tre. Men vill ni tills jag kallar henne tillbaka,
ta hand om henne åt mig?
Hon för med sig behag för
att glädja er, och skulle hennes vistelse
bli kort så skall ni ha de vackra minnena
av henne som tröst i er sorg. Jag kan inte
lova att hon skall stanna kvar eftersom alla från
jorden återvänder. Men det finns lärdomar
där nere jag vill att detta barn skall lära
sig.
Jag har letat över vida världen
i mitt sökande efter sanna lärare, och
ifrån det myller som trängs på
livets smala väg har jag utvalt er. Vill
ni då ge henne all er kärlek och inte
tycka att mödan är förgäves,
inte heller hata mig när jag kommer och kallar
för att ta henne tillbaka igen. Jag tyckte
att jag hörde dem säga "Herre,
ske din vilja, för all den glädje ditt
barn skall föra med sig skall vi löpa
sorgens risk."
Vi skall skydda henne med ömhet,
vi skall älska henne medan vi kan och för
evigt vara tacksamma för den lycka vi känt.
Men skulle änglarna kalla tillbaka henne
mycket tidigare än vi planerat, så
skall vi tappert möta den bittra sorg som
kommer och försöka förstå.
Okänd författare
|
|
Tiden läker inte såren,
endast sorgen själv kan göra det
men endast om vi låter sorgen vara hos oss,
vågar ha den och känna smärtan
den medför,
det finns inga genvägar ur.
Okänd författare
|
|
Till det döda Barnet
Jag kan ej följa dig,
dit ingen blivit följd,
jag måste stanna här.
Jag går på vägen av och an och
jag
lyssnar till hösten tunga vågor.
I deras brus på avstånd
drömmer jag din ynklighet
du traskar kanske nu vid något hav,
som inte liknar mitt.
Som brusar strängt av ensamhet du är
så liten,
att det är svårt att tro att du är
rädd.
Jag ville att en sköterska,
snäll och examinerad,
något äldre kom till dig och tröstade
och följde dig och sade milda ord,
på barnspråk när havets brus
blev hemskt.
Men en tröstlös stund förvandlar
dröm till lidande i mig,
och jag vet att ingen går med vaggsångssteg
bredvid dig.
Elsa Grave
|
|
Till en som älskar molnen
Såsom du älskar jag molnen -
molnen som går fram och tillbaka,
drivna av vinden,
som våra liv också
är drivna av vinden.
Moln som är ensamhet.
Moln som är gemenskap.
Tunga moln som vill lämna lasten,
såsom vi vill lämna ibland.
Skira moln som seglar i solen,
som våra drömmar alltid
seglar i solen.
All vår lycka i livet
kan ingen ana,
ingen kan fånga och hålla den kvar.
Den seglar som molnen.
Att segla är nödvändigt.
Att leva är icke nödvändigt.
Såsom du älskar jag molnen,
molnen som finns och förändras -
och plötsligen
inte finns.
Ebba Lindqvist
|
|
Tillstånd 9
Att börja leva är att börja dö.
Döden lever i allt som växer.
Att leva med den är en förutsättning.
Claes Andersson
Ur "Rumskamrater"
|
| Tillstånd
12
Att göra en människa
galen är lätt
Tag ifrån honom allt
Titta så konstigt han bär sig åt.
Claes Andersson
ur "Rumskamrater"
|
| Två
Mänskligheten
är ett annat ord
för gruppensamhet.
En människa
gör ingen sommar
Men två
gör vintern mindre kall.
Bertil Pettersson
Ur "Samspråk"
|
|
Ty efteråt ska du förstå
att just vid soluppgången
är natten särskilt kall
- men så begynner fågelsången.
Harry Blomberg
|
|
Tårar torkar fort,
särskilt när det gäller andras
olyckor.
Cicero
|
|
Tänk om det är så
att inga möten mellan människor är
tillfälliga.
Tänk om det är så att varje människa
är utsänd!
De är alla utsända för att de har
något att lära.
Kay Pollak
|
|
Vad livet och stunden gav oss
kan ingen ta ifrån oss.
Gunnar Ekelöf
|
| Vad som än händer
Liten sa: Men vad händer
när vi är döda och borta, kommer
du att älska mig då, lever kärleken
vidare?
Stor höll Liten intill sig
medan de såg ut i kvällsmörkret,
på månen och de klart lysande stjärnorna.
-Titta på stjärnorna
Liten, se så de lyser och glittrar. Det
var länge sedan somliga av dem dog. Men de
lyser fortfarande på kvällshimlen,
för du förstår Liten, likt stjärnljus
dör kärleken aldrig.
Debi Gliori
|
| Vad är döden?
Vad är döden?
Egentligen inget märkvärdigt.
Jag har bara gått in i nästa
rum.
Jag är fortfarande jag och du är du.
Vad vi var för varandra tidigare
är vi fortfarande för varandra.
Tilltala mig med mitt vanliga
namn.
Tala till mig på samma sätt
som du alltid har gjort.
Förändra inte din röst.
Gör den inte extra högtidlig
eller fylld av sorg.
Skratta åt samma saker
som vi brukade skratta åt.
Låt mitt namn höra
till vardagslivet,
som det alltid har gjort.
Uttala det i lätt ton
utan spår av någon skugga.
Livet är likadant som det
alltid har varit.
Dess betydelse har inte förändrats,
det fortsätter oupphörligt.
Varför skulle jag vara borta
bara för att du inte kan se mig?
Jag väntar på dig under
en tid,
någonstans mycket nära dig,
alldeles runt hörnet.
Var lugn allt är i sin ordning.
Henry Scott Holland 1847-1918
Prost i St Paul´s Cathedral, London
|
|
Varför lidandet måste
finnas...
Du frågar varför lidandet måste
finnas.
Lidandet får oss att växa och se ljuset.
Utan lidande blir det inget framåtskridande.
Lidandet lär oss att värna om andra.
Lidandet lär oss att se nya utvecklingsmöjligheter.
Lidandet skärskådar vårt innersta
och får oss att blottlägga oss själva.
Det får oss att släppa hämningar
och begär.
Det får oss att älska vår nästa
och att se ljus i förödelsen
i avsaknad av all personlig vinning.
Lidandet är vår allra största
läromästare
i vår vandring mot ljuset.
Där har du svaret på din fråga.
Marie-Louise och Robert Hahn
Ur "Klara besked från andevärlden"
|
|
Varje djup sorg har förlorad
glädje till föremål
Tappa inte bort denna riktning
Låt inte sorgen glömma sitt ärende
Sorgen är den djupaste ära som glädjen
kan få
Harry Martinsson
|
|
Varje människa har ett
ljus
Ett litet barn som möter
oss
och räcker fram sin hand.
Ett ord av kärlek värmer då
det hörs från land till land.
Varje människa har ett ljus
som brinner livet ut.
Och varje hjärta har ett rum
där glädjen aldrig tar slut.
Iskristaller på ett fönsterglas,
de speglar stjärneljus, och
julens bud om nåd och fred,
det finns i varje hus.
Varje människa har ett ljus
som brinner livet ut,
och varje hjärta har ett rum
där glädjen aldrig tar slut.
M. Forsberg
|
|
Varje skratt är många
tårars barn.
Vivica Bandler
|
|
Vem är hon som går
intill mig?
Ett barn, för det är ett barn som går
intill
I nästa ålder skuttar hon långt
framför mig
eller släntrar hon efter, slår med
käpp i vägrenen
Senare går hon kanske åter bredvid
mig
men tänker på annat
Ingen av dessa, barnet, flickan, ungmön
ska jag lära känna. Inneslutna
i en sex månaders barnkropp är de alla
döda...
Lars Forsell
ur "Rekviem för ett barn"
|
|
Verklig glädje är en
högst allvarlig sak.
Lucius Seneca
|
|
Vi behöver få dela
frågor och tankar med andra
för att vi skall kunna leva öppna och
fria.
Vi behöver ibland få öppna vårt
inre mot någon
och vandra en sträcka av livets väg
tillsammans.
- När man delar, så växer man
som människa.
Okänd författare
|
|
Vi bör glädja oss åt
det vi har utan att göra jämförelser.
Man blir inte lycklig så länge man
plågas av att andra är lyckligare.
Lucius Seneca
|
|
Vi glömmer våra glädjeämnen
men minns våra lidanden.
Cicero
|
|
Vi är det stoff som drömmar
vävas av
Och vårt korta liv är omgivet av en
dröm
William Shakespeare
|
|
Vägen till lycka
Det krävs både regn och solsken
för att bilda en regnbåge
För att skapa ett berg
behövs också en dal
Ord kan inte bildas
utav endast konsonanter
här krävs också
en och annan vokal
Glädjen kommer
ur ögonblicken vi möter
och här krävs även
en liten tår
Ty hur du än försöker
att skapa dig lycka,
måste du igenom
alla livets sår
Marianne "Nalle"
Wikblad
Ur "Förgätmigej"
|
|
Vänd ljuset ryggen
Än är tid att sova,
ty mörkret har ej ännu
fyllt sin uppgift
att vederkvicka,
ja, att återskapa
det mått av insikt
som är till för dagen.
Det är ur nattens mörker,
och ur drömmars världar,
som varje mänskas liv
till slut blir format.
E.O Backlund
|
|
Vänskap
Vi har alla en dold plats
någonstans djupt inne i oss själva;
En plats dit vi kan gå,
för att tänka igenom något,
för att få vara ensamma, få vara
oss själva.
Denna speciella plats, där
vi möter våra innersta känslor,
blir en plats för allt vårt hopp,
alla våra behov, alla våra drömmar,
och även våra outtalade farhågor.
Den omfattar det väsentliga av vad vi är
och vad vi vill vara.
Men då och då, antingen
tillfälligtvis eller avsiktligt,
så upptäcker någon denna plats
där vi trodde oss vara allena.
Och vi tillåter denna person att se, att
känna och att dela
alla tankegångar, all osäkerhet
och alla känslor som vi har lagrat där.
Denna person ger oss ett nytt
perspektiv på vårt gömda rike,
och sätter sig sedan tyst i ett hörn
på vår speciella plats,
och något kommer att stanna där i evighet.
Och denna person kallar vi en
vän.
Carol Elaine Faivre-Scott
|
| Överge oss inte i sorgen,
se mej i ögonen när du talar till mig
och låt mig tala till punkt. Ta i mig, det
hjälper.
Tala inte om din lycka, om din
framgång på jobbet eller om dina trassliga
relationer och försök inte få
mej att sluta sörja.
Säg inte att du förstår
hur vi har det, utan låt oss i stället
få tala om det som hände.
Ingela Bendt och Jim Downing
Citat från radiodokumentären "Lille
Olle andas inte mer"
|
Upp
|
|
|
|
KLOKA
ORD
Blandat
En gammal själ
Fotspår i sanden
Glädje och sorg
Gunnels klokheter
Kisagotami
Nalle Puh och Ior
Nangijala
Sommarlandet
Sorg och saknad
Vendela - en ängel i rymden
Vendela på månen
Ordspråk
Engelska
Böner
|
|