|
JUL
2008
I år var det
Villes första jul och vi tänkte fira traditionsenligt
med att åka till graven på förmiddagen
och sedan fira julafton hos barnens morbror med familj.
Vilda och Ville och pappa Peter fick åka och
fira jul själva och jag fick åka in akut
till sjukhuset med blodförgiftning och blev inlagd
i tre dagar. Besök vid graven blev inte förrän
29 december, men Vendela och Vega och alla andra saknade
finns i våra tankar speciellt i jul ändå.
Mamma Elisabeth
Vilda strör glitter
över graven. Det tyckte hon var roligt att få
göra. Hon älskar glitter och i min fantasi
så gör givetvis Vendela och Vega det också.
Gravljusen måste
få lite glitter på sig också.
Pappa fyller i bokstäverna
på gravstenen med glitter.
Gravstenarna glittrade
fint i rödfärgat och guldfärgat glitter.
Barnens mormor och morfar
har pyntat graven med två små julflickor.
Mormor och morfar har
även satt dit de två mjuka vinterdockorna
som julprydnad. Jag är så tacksam över
att de besöker graven då och då och
att alla deras barnbarn finns med i deras tankar.
Två små
prydnadsjulklappar hade Vendela och Vega fått
av familjen Brohede. Det värmer extra mycket
då tjejerna inte fick besök av oss på
julafton som vanligt.
Två små
fina julgranskulor hade tjejerna också fått
av familjen Brohede. Så fina med frost på.
Jag gjorde gravljus
med julrödsvarma sidenband om och strödde
guldfärgade änglapaljetter vid graven. Vilda
var generös och lade en änglapaljett vid
varje barngrav som finns där Vendela och Vega
ligger.
Det var så vackert
vid graven med all rimfrost. Älskade Vendela
och Vega... ni saknas alltid men speciellt i juletid.
Vänner i överflöd
som vet hur sorgens känns.
Människor som vet hur tårar bränns.
Juleljusen tindrar klart och varmt
Och vi saknar barnen vid våran barm.
Men när änglar firar
jul finns ingen sorg och inga tårar.
I himlens valv finns inga dumma och inga dårar.
Där vandrar alla änglar sida vid
sida, hand i hand.
Där binder dom sig samman i kärlekens
röda band.
Glada tankar sprider sig bland
stjärnornas glans.
Där sjunger alla tillsammans i en lyckans
dans.
Och de tårar som rinner ner för
din kind.
Är din ängel som sveper förbi
likt en vind.
Med en näve stjärnglitter
Och en påse barnafnitter
Ramlar de förbi sin mamma och sin pappa.
Sträck ut er hand, så kan ni änglavinden
klappa.
Anna Carlsson
med sonen Noel i hjärtat
http://blaoga.blogspot.com
|
|
